Här är bolagen som kartlägger ditt liv. Del 2: Data brokers – du har aldrig hört talas om dem. De vet det mesta om dig.
Den kommersiella massövervakningen: Aktörerna bakom datainsamlingen
Det är inte bara de stora techbolagen som sysslar med kommersiell massövervakning. Det finns företag som verkar i det dolda, med ett enda syfte: att samla in, köpa och sälja data om din aktivitet online. Listorna de lägger ut till försäljning är ingen rolig läsning.
Om du går in på en hemsida för första gången, och istället för att klicka acceptera trycker på hantera cookies när den där störiga cookie-varningen dyker upp, då kan du gå igenom en lista på de (ofta) hundratals företag som har cookies eller andra spårningstekniker representerade på sidan. Du kanske förväntar dig att hitta bolag som Meta och Google här, och det gör du, tillsammans med flera andra världsföretag som Amazon, Twitter, Microsoft och så vidare. Men om du bara scrollar ett par gånger dyker det upp namn som inte klingar lika välkänt: Kochava, Veraset, Cuebiq, Spectus, X-Mode … listan tar i princip aldrig slut. Det här är så kallade data brokers. Bolag som uteslutande ägnar sig åt en enda sak: att samla in, köpa och sälja information om ditt internetbeteende.
Data brokers erbjuder alltså ingen social media eller någon annan app i utbyte mot att samla in data om dig. De driver inte någon sajt där de säljer annonser. De handlar med data, det är allt. Och som de handlar. Acxiom är en av de stora aktörerna. Redan 2018 hade de data på mer än 700 miljoner personer och de har själva skrutit om att kunna erbjuda fakta om allt från människors inkomst, civilstånd och intressen till vilka matbutiker de handlar i och om deras köksutrustning behöver bytas ut.
Data brokers sålde information om hur barn rört sig i den fysiska världen, om vilka människor som besökt kliniker kopplade till graviditet samt listor på människor med beroendeproblematik.
De här aktörerna spårar alltså dig via tredjeparts-tekniker på var och varannan sajt. På ett sätt är data brokers det ultimata beviset på vad internet förvandlats till. Varenda gång de dyker upp i en cookie-lista är de en påminnelse om att ditt surfande övervakas. Låt oss använda Acxiom som exempel igen: de säger själva att de har 1 500 olika informationspunkter på var och en av de 200 miljoner amerikaner som de har i sina system. Den mängden data har de inte bara fått in genom att själva spåra människor via cookies och andra tekniker på hemsidor. Det är en total datamängd som de tillförskaffat sig genom att även köpa data från andra aktörer. Data brokers köper och säljer data sinsemellan, men de köper också data från andra typer av techbolag; till exempel genom att köpa information om din aktivitet i olika appar. 2021 avslöjades det att data brokers hade köpt location data från Life360, en app där 33 miljoner föräldrar håller koll på var deras barn befinner sig genom att spåra barnens telefoner. Man undrar ju varför data brokers ska ha koll på var miljontals ungar befinner sig och till vem de säljer just den data. Men det är bara ett exempel på vilken rutten marknad detta är. Det finns fler exempel, framförallt om vi tar en titt på vilken typ av data som data brokers säljer vidare.
2022 stämdes bolaget Kochava för att de spårat hundratals miljoner människor och sålt känslig data om var de befunnit sig. I datan som Kochava sålde gick det bland annat att identifiera personer som besökt beroendekliniker, religiösa institutioner och skyddshem för människor som blivit utsatta för våld i hemmet. Vice har rapporterat om att det för ynka 160 dollar gick att köpa en hel veckas register över vilka människor som besökt en specifik klinik kopplat till graviditet – det gick även att se var besökarna kom från och var de tog vägen efteråt. Det här är data som vem som helst kan köpa. Även staten. Det har framkommit att myndigheter köpt uppgifter om människors immigrationsstatus, religiösa uppfattning och sexuella läggning. Redan 2013 gick det att köpa register med polisers adresser, uppgifter om människor som våldtagits och listor på människor med drog- och alkoholberoenden.
I en klassisk 60 minutes-intervju gav Tim Sparapani, Facebooks första Director of Public Policy, tittarna en inblick i hur data brokers handlar och hur marknaden ser ut (Meta köper ju en hel del data från dessa data brokers). Vi avslutar den här texten med att lyfta en del av konversationen rakt av.
Tim Sparapani: Du kan köpa listor på människor i Amerika som lider av en viss sjukdom eller ett visst tillstånd.
Steve Kroft: Alkoholism?
Tim Sparapani: Ja, absolut.
Steve Kroft: Depression?
Tim Sparapani: Tveklöst.
Steve Kroft: Psykiska problem?
Tim Sparapani: Utan tvekan.
Steve Kroft: Genetiska problem?
Tim Sparapani: Ja. Cancer, hjärtsjukdomar, vad som helst, ner till minsta lilla sällsynta och oväntade sjukdom.
Steve Kroft: Sexuell läggning.
Tim Sparapani: Så klart.
Steve Kroft: Hur avgör de det?
Tim Sparapani: Genom en serie av datapunkter som de köper och säljer. Vilka klubbar du frekvent besöker, vilka barer och restauranger du gör köp på, vilka produkter du köper online.
Steve Kroft: Och allt det här kan hamna i en fil som kanske säljs till en blivande arbetsgivare?
Tim Sparapani: Ja, det inte bara kan hamna där Steve, det gör det.
Steve Kroft: Med all den här informationen och med ditt namn längst upp?
Tim Sparapani: Ja, exakt så.
Ashkan Soltani (privacy- och teknikspecialist): Hemsidor registrerar IP-adresser och det är inte svårt för data brokers att matcha det mot andra identifieringspunkter. Det finns speciella bolag som jobbar med det.
Steve Kroft: Så du kan kombinera den här datan med annan data som finns tillgänglig och räkna ut vem någon är?
Ashkan Soltani: Det är korrekt.